Nyhetsarkiv

2022

Förstudie om ny hantering av salmonella

av Theres Strand

I en nyligen publicerad förstudie om ny salmonellahantering hos lantbrukets djur konstaterar man att vi i Sverige har en låg förekomst av salmonella bland livsmedelsproducerande djur och i svenska livsmedel. Förstudien presenterar också förslag på en förbättrad övervakning av salmonella. Man föreslår också en förändring av ersättningen till drabbade lantbrukare. Svenska Köttföretagen och andra företrädare för branschen bevakar utvecklingen och kommer att delta i framtida diskussioner med myndigheterna. Hela rapporten läser du här.

Fakta om svenskt kötts miljöpåverkan

av Ulrika Åkesson

Svensk köttproduktions påverkan på miljö och klimat kan ses ur många perspektiv utifrån djurslag och uppfödningsmodell. Grisen omvandlar industriella biprodukter till nytt protein och lammen spelar roll som naturvårdare. Sveriges utmärkta förutsättningar för betesdrift gynnar svensk nötköttsproduktion. Svenskt Kött redovisar mycket fakta om de olika djurslagens betydelse i en cirkulär bioekonomi. Här kan du hämta fakta om kött från Sverige 

Restaurangtappet påverkar hela kedjan

av Ulrika Åkesson

Nyligen presenterade Jordbruksverket rapporten om hur vi når målen inom livsmedelsstrategin. Utvecklingen mellan 2016-2020 visar tydligt på en pandemieffekt där minskat uteätande har inneburit en minskad lönsamhet i livsmedelsnäringen. Ännu sämre ställt är det med svenskars folkhälsa och tillgång på kompetent arbetskraft. Tiden vi lever i gör det tydligt att bonden är väldigt liten i det stora matsystemet, kommenterade Peter Borring vid ett lunchwebbinarium 29 april. Kändiskocken Paul Svensson efterlyser mer mod inom myndigheter för att inge hopp till näringsidkare inom livsmedelsproduktion och restaurang att våga investera hållbart.

Svensk kvalitetsstandard för lamm

av Ulrika Åkesson

Efterfrågan på svenskt lamm är större än tillgången. Det är en utmaning att möta konkurrensen med importkött och hålla en rimlig lönsamhetsnivå. Lammlyftet har initierat en kvalitetsstandard för en högre köttkvalitet på lamm. Tio olika kvalitetsparametrar finns identifierade med mål för hur man styr mot förbättrat ätkvalitet såsom mörhet, saftighet och smak. Svenska Köttföretagen finns på plats vid årets lammriksdag 6-7 maj för att sprida information om Meat Standard Sweden Lamm. Läs mer om kvalitetsstandard MSS Lamm här >>>

Livsmedelsinköp inom offentlig sektor samlas i ny databas

av Ulrika Åkesson

Arbetet startar i april 2022. Arbetsnamnet är SILO och leds av MATtanken, en del av Landsbygdsnätverket. Projektledare Eva Sundberg menar att beslut idag kan grundas på felaktiga fakta om offentliga måltider. Det finns också ett allt större tryck från samhället om ökad transparens gällande ursprung på livsmedel som köps in med skattemedel. Under kommande året byggs en pilotdatabas. Bredare implementering sker från kvartal två 2023. Inledningsvis är fokus kommunala inköp av livsmedel. Ambitionen är att skapa en flexibel databas med möjlighet att söka ut statistik till exempel på förädlingsgrad, djurslag, ursprungsland.

Svenskt kött är ett hållbart matval

av Ulrika Åkesson

I måndags samlades representanter från branschen genom Nationell handlingsplan gris, nöt och lamm för dialog om hur de svenska miljö- och klimatfördelarna värderas av svenska konsumenter. Coop lät oss veta att hos konsumenter med fokus på hållbarhet och klimat, är intresset för mat inte så framträdande. Utmärkande drivkrafter är fortsatt och främst tillgänglighet och brett sortiment. Svenskt Kött märker ett ökat intresse för frågor som rör självförsörjning, en bubblare inom hållbarhetsområdet. Gruppdiskussioner fördes om kunskapsglappen gällande svensk djurhållnings klimatpåverkan. Kunskap finns, men hur mycket av svenska mervärden når fram till konsument? Och hur mycket påverkar det faktiska matvalet i butik och restaurang?

Svensk Lantbrukstjänsts IT leverantör är utsatt för IT-angrepp

av Åsa Bönnestig

Svensk Lantbrukstjänsts IT leverantör är utsatt för IT-angrepp vilket medför stora driftstörningar.

De går just nu inte att göra anmälningar på deras hemsida utan dessa görs via kundtjänst eller mail.
Hemsidan uppdateras löpande med ny information om läget.

Anmälan och kundfrågor via telefon 010-490 99 00 fungerar igen tisdag 19/4-22 kl 7.30-16-00

 

Fakta om ekologisk grisproduktion i Europa

av Ulrika Åkesson

I år publiceras en faktamanual baserad på kartläggning av utmaningar och goda exempel. Den belyser fyra specifika områden: Utformning av stimulerande utomhusmiljö på betongplatta, strategier för hälsoförbättring hos avvänjningsgrisar, miljö- och klimataspekter på system för betesdrift samt resiliens och hållbarhetsaspekter i ekologisk grisproduktion.
Mycket information redovisas tillsammans med skillnader i lagstiftning mellan flera europeiska länder samlat genom projektet POWER, finansierat av EU:s CORE Organic Cofund inom ramen för Horizon 2020. Ladda ner manualen här.

ETI Sverige driver Sojadialogen vidare

av Ulrika Åkesson

8 april lanserades Svenska plattformen för riskgrödor. 24 organisationer och företag ingår hittills i nya plattformen. Svenska Köttföretagen är en av dessa.

ENSI, den europeiska plattformen för nationella sojainitiativ, förklarar att samverkan även över landsgränser behövs då det kommit ny lagstiftning från EU som nu vidare förhandlas för nationella anpassningar i kommande direktiv.  Den svenska plattformen, som kommer drivas av ETI Sverige, utvidgas till att omfatta soja och palmolja. Läs mer om ETI Sverige här. 

Vi vinner på ökad självförsörjning

av Ulrika Åkesson

Svenskt Kött kommunicerar just nu under #SäkraMaten. Här finns saklig information om hur vi påverkas av det omskakande världsläget.
Vårt stora beroende av importerad mat lyfts fram och här kan vi se utvecklingen från 80-talet och framåt, då vi gått från en hög självförsörjningsgrad till en andel av 50% idag. Produktion av både vegetabilier och kött behövs för att svenskt jordbruk ska vara hållbart och resursklokt.
Detta och mycket mer finns att läsa här.

Kan ensilage ersätta sojamjöl i grisfoder?

av Ulrika Åkesson

Ekologisk grisproduktion begränsas av att inte kunna använda syntetiskt framställda aminosyror. Detta driver på utvecklingen av alternativa proteinkällor.
I en studie som gjorts av SLU har man utvärderat effekten av förbehandlad ensilage som en del i foderstat till tillväxtgrisar. I studien ersattes 20% av proteinfoder med förbehandlad ensilage, med gott resultat sett till energi- och proteinintag. Nyckeln ligger i att finfördela ensilerad vallgröda så den inte kan sorteras bort av grisarna. Vinsterna är minskat beroende av import och ökad miljönytta i den egna växtodlingen. Läs mer här

Intensivt lobbyarbete pågår

av Åsa Bönnestig

Kostnadsvågen som sköljt över landet har drabbat samhället i stort och livsmedelsbranschen i synnerhet. I detta utsatta läge har vi under de senaste 2 veckorna valt att lägga mycket av pågående arbeten åt sidan och i stället satsa hårt på att träffa och informera politikerna för samtliga partier i riksdagen.

 

Fler branschöverskridande samarbeten efterfrågas

av Ulrika Åkesson

Nyligen publicerade Sweden Food Arena rapport som visar att livsmedelsbranschen ligger efter andra branscher när det gäller takt och höjd på innovation. 96% av företagen som satsar på innovation är företag som har färre än tio anställda. Det behövs plattformar som bättre tar tillvara livsmedelskedjans kompetens, är en av slutsatserna. I rapporten pekas bland annat branschorganisationer ut som en viktig partner för att bygga nya samarbeten inom branschen och framför allt i mer branschöverskridande satsningar.
Läs hela rapporten här.

EU efterfrågar konkreta åtgärder

av Ulrika Åkesson

Nyligen publicerade IPCC:s klimatrapport. Trots konkreta framsteg höjs varningar om att anpassningar som görs inte ser till helheten. De menar också att planering av åtgärder är mer i fokus än implementering. Samtidigt ger rapporten hopp om goda förutsättningar till förbättringar inom till exempel jordbruk och livsmedelssäkerhet. 
Svenska Köttföretagens arbete med nationell handlingsplan för nöt, gris och lamm har under etapp 2 haft särskilt fokus på klimatpåverkande faktorer på gård och i slakteri. Angreppssättet i arbetet har utgått ifrån helheten – livsmedelsproduktionens kretslopp. Här kan du läsa mer om de tio viktigaste åtgärderna på gård och slakteri:

Digital kunskapskanal för foodservice lanserad

av Ulrika Åkesson

Varje dag serveras 3 miljoner offentliga måltider, alltså måltider utanför hemmet som finansieras med skattemedel. Lägger vi till serveringar inom privat sektor omsätter foodservice 140 miljarder per år. Fortfarande serveras oftast importerat kött, uppskattningsvis mer än hälften. Inom Nationella handlingsplanerna gris, nöt, lamm verkställs olika åtgärder för att öka andelen svenskt kött inom foodservice. I mars 2022 lanserades en digital kunskapsbank med samlad information riktad till aktörer inom mat och måltider utanför hemmet. Här finns samlad fakta om tillagning, hälsa, djuruppfödning, miljö och klimat. #svensktKött Foodservice hittar du här.

Utredning kring ungfår klar

av Ulrika Åkesson

Projektet ”Ungfår – Vinst eller förlust?” har med finansiering från Branschutvecklingspengen värderat potentialen i att införa en ny klass inom lammköttsproduktion.Ungfår finns idag i Norge och på brittiska öarna. Det finns intresse från marknaden, så länge det ger högre ätkvalitet och jämn leveransförmåga. Då det för närvarande råder brist på svenskt lamm är den viktigaste åtgärden att öka lammvolymen, menar branschens aktörer. En ny klass, ”ungfår”, baserat på tackor som fått ett lamm skulle inte innebära någon ökning av antalet lamm i Sverige. Dessutom är det ekonomiskt svårt att räkna hem investeringen i primärproducentledet, menar Gård- och Djurhälsan i sin slutsats. 
Här kan du läsa rapporten

 

Svenska Köttföretagen, Svensk Fågel och KCF agerar gemensamt för att säkra svenskt kött och svensk fågel

av Åsa Bönnestig

Skenande kostnader på foder, diesel och el har lett till en helt ny och extremt allvarlig situation som riskerar att avsevärt minska försörjningsförmågan av animaliska livsmedel i Sverige.

Det höga kostnadsläget som följde torkan 2018 och den globala pandemin som pågår sen 2020 har eskalerats ytterligare i samband med att Ryssland invaderade Ukraina.

Många lantbrukare riskerar att snabbt tvingas lägga ner sin verksamhet till följd av att kostnaderna skenar. Detta i ett läge när vi verkligen behöver säkerställa en trygg livsmedelsförsörjning i landet. Vi har inte råd att tappa en endaste lantbrukare och varje hektar som odlas räknas, säger Hans Agné, Vd för Svenska Köttföretagen.

Utlysning av Branschutvecklingspengen 2022!

av Theres Strand

Sveriges köttbönder sätter årligen av 3 Mkr i form av Branschutvecklingspengen i syfte att utveckla näringarna inom gris, nöt och lamm. Utlysningen ska möta varje djurslags behov och utmaningar och samtidigt bidra till lönsamhet i hela värdekedjan. Branschutvecklingspengen ökar näringens konkurrenskraft och stimulerar tillväxt inom svensk köttproduktion. Med riktade insatser stärks kunskap och kompetens genom hela värdekedjan. Tillsammans ser vi till att vara i framkant vad gäller framtidens hållbara livsmedelssystem. Har du en projektidé som möter årets kriterier så vill vi ha din ansökan senast den 27 maj 2022. Läs mer om hur du ansöker här! 

Resultat från pilotstudie om fästingburna sjukdomar hos nötkreatur

av Ulrika Åkesson

Ixodesricinus är den vanligaste fästingarten i Sverige och är vektor för flera infektioner som leder till sjukdomar hos betesdjur. Hos nötkreatur är betesfeber (anaplasmos) en av de mest kända i Sverige. Denna sjukdom orsakas av bakterien Anaplasma phagocytophilum 

En studie, finansierad av Branschutvecklingspengen, bekräftar att fästingar är vektor för infektion med A. phagocytophilum. I projektet undersöktes också hur effekten av utförd fästingprofylax påverkade djuren. Här kan du läsa rapporten.

Kriget kan öka beroendet av importerad mat

av Ulrika Åkesson

Östeuropakrisen innebär att priser på insatsvaror som gödning och energi riskerar ligga kvar på en redan hög nivå. Detta kan få till följd att lantbrukare överväger reducerad odling av till exempel spannmål. Detta menar Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp i ett inlägg under "Den svenska maten - om livsmedelsstrategin".

Hans Agné, VD Svenska Köttföretagen, kommentarer läget:

- De skenande kostnadsökningarnas som vi nu upplever i svensk livsmedelsproduktion, och animalieproduktionen i synnerhet, sätter branschen i en rävsax. Detta är, som vi bedömer, ingen kortvarig prissvängning. Får vi inte ut kostnadsökningarna i handelsledet så kommer vi uppleva en utslagning av svenska företag  och därigenom ett ökat beroende av importerad mat.

 

Upphandling av offentlig mat förenklas

av Ulrika Åkesson

Från 1 februari 2022 gäller nya förenklade regler för upphandling, något som förväntas göra både utformning och innehåll i upphandlingar enklare. Det innebär en större flexibilitet för de upphandlande organisationerna, samtidigt som det ställer högre krav på utformning av den enskilda upphandlingen. Upphandlingsmyndigheten bedömer att för cirka 60 procent av livsmedelsinköpen används Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier. Dessa består av färdigformulerade krav som beaktar miljö- och sociala hänsynstaganden i offentliga upphandlingar. Läs om nya regler för upphandling här

Snökaos skapade förseningar i seminleveranserna

av Åsa Bönnestig

Under måndagen i förra veckan drabbades stora delar av landet av stora trafikproblem pga snöfall och kraftiga vindar. På vissa ställen blev det helt stopp i trafiken och detta påverkade dessvärre ca 40% av våra seminleveranser den dagen. Helt stopp blev det tex till Gotland där både flyg och färjor ställdes in.

Vi satte in alla våra resurser för att försöka spåra var våra paket befann sig. De paket som gått via PostNord var svårspårade och därför gick personalen in och producerade nya doser till flertalet av dessa kunder och vi satte in en akutdistribution i form av egna bilar och taxi för att få ut paketen. På detta sätt fick alla kunderna till slut sina leveranser, men med kraftiga förseningar.

 

Är smak en nyckel till hållbar skolmat?

av Ulrika Åkesson

Med stöd från gastrofysikerna professor Ole G. Mouritsen och Charlotte Vinther Schmidt menar den danska facktidningen fødevarefokus i nyhetsnotis 17 februari att smak har betydelse för hållbar skolmat. En grönare kost är bra för hälsa, miljö och klimat, men långsiktigt så är det av avgörande betydelse att maten smakar gott. Detta har även lyfts i Sverige genom Svenskt Kött i en film som visar att det mest resurssmarta är att maten hamnar i barnens magar. När Svenskt Kött frågar skolbarn hur skolköken kan bli bättre blir svaret: "Ibland kan man ju må bra av mat som man gillar".

Nyhetsbrev februari

av Åsa Bönnestig

I nyhetsbrevet för februari kan du bl a läsa om:

* Topigs Norsvins nya avelsbesättning i Kanada

* Semin- och livdjursförsäljning i januari

* Det andra miljöuppvaknandet under 2020-talet

* Sojadialogen blir Plattform för riskgrödor

1 mars 2022 gäller nya regler för gödsel

av Ulrika Åkesson

Från i år blir den högsta tillåtna mängd lättillgängligt kväve som du får tillföra marken inför höstsådd max 30 kilo per hektar (tidigare 40 kilo/ha). Jordbruksverket rekommenderar delad kvävegiva när detta är möjligt, alltså att du delar upp givan till två eller flera spridningstillfällen. Studera utveckling i ogödslade nollrutor före kompletteringsgödsling av grödan. Jordbruksverket meddelar också att från 1 mars 2022 är vägledande schabloner för gödsel uppdaterade, vilket innebär att nya beräkningar behöver göras med de nya värdena.

Regeringen föreslår stödpaket på 1 miljard

av Theres Strand

Det tuffa kostnadsläget för svenskt lantbruk har gjort att regeringen nu föreslår ett stödpaket på en miljard kronor. Gris- och fjäderfäsektorerna har drabbats särskilt hårt av kostnadsökningar. Därför avser regeringen att skjuta till 260 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2022 för ett tillfälligt ekonomiskt stöd riktat till dessa sektorer. Stödpaketet ska ge kompensation på kort sikt och underlätta för dessa företag i nuvarande situation med ett högre kostnadsläge. Nöt- och lammproducenter anses kompenseras via en ökad återbetalning av dieselskatten. Se regeringens pressträff här.

Det andra miljöuppvaknandet under 2020-talet

av Ulrika Åkesson

Kairos Future gör på uppdrag av Formas en spaning rörande framtidens miljöfrågor. Slutsatsen spretar, men det förväntas bli ”en jakt på lösningar som kan sluta gapet mellan behov och ambitioner på en rad hållbarhetsområden å ena sidan och dagens verklighet å den andra.” Klimatfokus kommer fortsatt väga tungt och sannolikt kommer samarbeten genom värdekedjan öka för att klara sätta vetenskapligt grundande mål för klimatpåverkan.
Läs hela rapporten här.

Genetikdagar för veterinärer, fodersäljare och rådgivare

av Åsa Bönnestig

Tillsammans med Topigs Norsvin har vi under vecka 4 haft en 2 dagars utbildning med fokus på Topigs Norsvins genetik för veterinärer, fodersäljare och rådgivare. Genetikdagarna är ett återkommande arrangemang vecka 4 varje år. I år skedde det digitalt.

Dag 1 handlade om slaktsvin med Norsvin Duroc som faderras och dag 2 handlade om TN70 gyltan.

Betesdriftens värde i nöt- och lammköttsproduktion

av Ulrika Åkesson

Foto J Danielsson

Nyligen publicerades en översikt som samlar aktuell kunskap från forskning och näring gällande naturbetesmarkers värde i framtidens nöt- och lammköttsproduktion. I rapporten pekas på innovationer som kan ge nya möjligheter till rationell betesdrift på naturbetesmark. Författarna pekar på vikten av att enskild naturbetesmark behöver ses som en del i foderstrategin. Utmaningar finns, inte minst i frågor som rör regelverk, men också i konsumenters betalningsvilja. Rapporten är publicerad inom ramen för centrumbildningen SustAinimal och finns att läsa i sin helhet här.

Ny digital lärplattform rustar branschen

av Ulrika Åkesson

Kött- och charkakademin är ett initiativ från branschen för att fylla kompetensbehov och stimulera till att fler söker sig till yrken inom svensk köttförädling. Och det behövs menar Magnus Därth, Kött- och Charkföretagen: "Allt fler utbildningar inom slakt, styckning och chark har försvunnit de senaste 20 åren, samtidigt är behovet av utbildningar mycket stort och branschen är i skriande behov av personal". Med ett digitalt upplägg tillgängliggörs utbildningen över hela landet. Läs KCF:s nyhetsnotis i sin helhet här.

Grisens roll i den cirkulära ekonomin

av Ulrika Åkesson

Sveriges Grisföretagare satsar på ökad kunskap genom kampanjen Swedish Pork. Här finns bland annat information om näringens aktiva hållbarhetsarbete. Under 2018–2020 genomförde RISE en omfattande livscykelanalys av grisproduktionen i Sverige. Där visas att den svenska grisnäringen har minskat klimatavtrycket med cirka 20 procent de senaste 15 åren. Genom till exempel högre andel egenodlat foder och grisgödsel i stället för handelsgödsel minskas importberoendet. Svensk grisnäring är idag en del i att bygga den nya cirkulära ekonomin. Mer information och inspiration här.

Galtskötare till vår seminstation i Hudaryd - semestervikarier

av Åsa Bönnestig

Vi söker semestervikarier till vår seminstation i Hudaryd utanför Jönköping. 

Tjänsterna innefattar arbete med och skötsel av galtar, kontroll och tillverkning av semindoser i laboratoriet samt packning för leverans.

Läs mer här

Transparens allt viktigare för konsumenten

av Ulrika Åkesson

Matens ursprung blir allt viktigare för den svenska konsumenten. Vi kommer få se ett ökat fokus på systemen bakom produktionen av livsmedel och mat. Den sociala hållbarheten kommer i fokus. Hänsyn och engagemang för viktiga samhällsutmaningar som miljö- och klimatkris, ökad ohälsa, fetmaepidemi och råvarubrist kräver innovationer. Dessutom ökar insikten om att växtbaserat och animaliskt behöver samsas på tallriken för att värna biologisk mångfald. Detta är några av de trender som Stenson skriver i senaste nytt från Livsmedel i fokus. Läs hela nyhetsartikeln här

Nyhetsbrev januari

av Åsa Bönnestig

I Nyhetsbrevet för Januari kan du bl a läsa om:
- Lammlyftet 2.0
- Tommy Ögren – en färgstark branschprofil har lämnat oss
- Stefan Kylén – Ny Ordförande i Köttföretagen
- Köttföretagens möte med nya Landsbygdsministern
 
 

Missa inte att söka dispens om du är ekologisk nötköttsproducent!

av Theres Strand

Vid årsskiftet ändrades det ekologiska regelverket som rör inköp av avelsdjur. De nya reglerna innebär att en individuell dispens krävs från Jordbruksverket vid inköp av enstaka icke-ekologiska djur, vilket även innefattar avelstjurar. Svensk Köttrasprövning AB som bedriver individprövning av köttrastjurar har haft en aktiv dialog med Jordbruksverket (SJV), då dom nya reglerna kommer att påverka bland annat den tjurauktion som anordnas varje år. Köttrasprövningen hade gärna sett en generell dispens för att underlätta inköp av avelstjur på auktionen. Men EU-förordningen för ekologisk produktion är tydlig, inga generella dispenser vid inköp av djur får utfärdas. Som ekologisk producent måste man först undersöka om det finns någon motsvarande ekologisk tjur i SJVs databas OrganicXlivestock innan man ansöker om att få köpa en icke ekologisk tjur. Läs mer på Svensk Köttrasprövnings hemsida.

Ökad livdjursförsäljning 2021

av Åsa Bönnestig

Försäljningen av livdjur ökade med 4,2% jämfört med 2020. Trenden visar på en fortsatt minskning av dräktiga djur, medan övriga kategorier ökar. 

Försäljningen av dräktiga djur minskade med 8,6% 2021, medan obetäckta djur ökade med 5,4% och ämne ökade med 6,8%. Ämne är nu den största kategorin och står för hälften av volymen förmedlade djur, medan dräktiga djur nu är nere på en femtedel av volymen.

 

 

Lammlyftet 2,0

av Theres Strand

I ett tidigare EIP-projekt togs en standard för svenskt lammkött fram. En av de största utmaningarna i näringen är den stora variationen mellan producenterna både vad gäller kunskap om olika produktionsmodeller och vad gäller antalet producerade lamm. I ett projekt, finansierat av Branschutvecklingspengen, har olika kommunikationsaktiviteter för att sprida standarden för lammkött genomförts. Aktiviteterna har varit riktade både till lammproducenter och slakterier. Här kan du hitta informationsmaterialet!

Förbered dig på att fasa ut zinken redan nu!

av Theres Strand

Juni 2022 blir det förbjudet att använda avvänjningsfoder med medicinska halter av zinkoxid i hela EU. På webbplatsen utanzink.se kan du ta del av forskning, kunskap och tips i hur du kan fasa ut zink just på din gård, utan negativ påverkan på dina smågrisar hälsa eller ökad antibiotikaförbrukning i din produktion. 

Glöm inte att räkna dina får och getter!

av Theres Strand

Varje år ska du räkna dina får och getter. Du räknar djuren någon gång mellan den 1 och 31 december. Du ska både föra in uppgifterna i din stalljournal och rapportera dem till Jordbruksverket. Du kan rapportera uppgifterna på två olika sätt, i SJV:s e-tjänst eller på en blankett. Blanketten brukar skickas ut i december varje år till alla som håller får eller getter, men i år är blanketten försenad och kommer ut i dagarna. Jordbruksverket har därför förlängt svarstiden till och med den 25 januari 2022. Mer information hittar du här!

      

Vi använder oss av så kallade cookies för att förbättra din upplevelse på webbplatsen. Läs mer...