Den årliga foderveckan där vi får besök av en av Topigs Norsvins foderexperter har precis ägt rum. Detta år gästades vi av Catalin Nicolaiciuc från Topigs Norsvins fodergrupp, som tillsammans med Kimmie Nissen, Topigs Norsvin och Lotta Henrysson, Köttföretagen hade flera intressanta möten under veckan med grisproducenter, foderföretag, veterinärer, rådgivare och livdjursproducenter.
Idag, tisdagen den 5/11 fick vi besked av PostNord att de inte kommer att kunna leverera paket från söndag till måndag efter den 30/11-2019. Anledningen till detta är att PostNord har dragit ner på antalet helgöppna terminaler från och med den 30/6. Efter det har det funnits en speciallösning mellan Svenska Köttföretagen och PostNord som gjort att det fungerat ändå, men denna lösning kommer PostNord inte kunna fortsätta med.
Jobbar du inom svensk gris-, nöt- eller lammproduktion som företagare, rådgivare, forskare eller dylikt och har smarta tips på åtgärder som minskar klimatbelastningen på gård. Då ber vi dig att skicka in dina svar till oss senast fredagen den 22 november. Då bidrar du till en workshop som hålls den 4 december i syfte att hitta de mest effektiva och smartaste sätten att bli mer klimatsmart på gård.
Den varma och torra sommaren 2018 påverkade jordbruket i stor omfattning. Skördarna av spannmål och oljeväxter var mycket låga. Grovfoderbristen orsakade problem för djurhållare och priserna för grovfoder, halm och spannmål steg kraftigt. Utöver ökade foderkostnader har kronans värde försvagats vilket bidragit till kostnadsökningar för till exempel drivmedel. I rapporten "Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2007 - 2018" kan du läsa mer.
Svenskt djurproduktion har högre krav på produktionen jämfört med många andra länder. Detta brukar benämnas som svenska mervärden. Det betyder att standarden är högre inom exempelvis djurskydd, djurhälsa, påverkan på miljön och låg användning av antibiotika. Läs mer på Jordbruksverkets hemsida.
I Sverige bedövar vi alla djur innan avlivning för att de inte ska känna smärta. Bedövningen görs med olika tekniker beroende på vilket djurslag det handlar om, och det är strikt reglerat vilka metoder som är godkända i Sverige och hur dessa ska utföras. Slakterierna följer dessa principer och myndigheterna kontrollerar detta. Djurens välmående kontrolleras kontinuerligt av myndigheternas officiella veterinärer, som finns på plats när slakterierna bedriver sin produktion. De har befogenhet att stoppa produktionen direkt om djurvälfärd eller matsäkerhet riskeras. Läs även svar från Jordbruksverket: https://www.expressen.se/debatt/bedovningsmetoden-har-bade-for-och-nackdelar/
Äntligen är vi redo att på ett nationellt plan träna på vad vi gör om vi får in afrikansk svinpest i landet. Den 10 dec genomför Jordbruksverket en samverkansövning med fokus på afrikansk svinpest på vildsvin. Kodnamnet för övningen är GYLLENBORSTE 2019. Syftet med övningen är att utveckla Sveriges nationella förmåga att samverka vid och hantera utbrott av afrikansk svinpest på vildsvin. Övningen kommer att vara lärande och genomföras som en seminarieövning. En seminarieövning är en övning där man genom samtal och diskussion utvecklar deltagarna i förutbestämda förmågor inom krisberedskapsarbetet. Denna övningsform är bra när man vill samla in underlag till planer och bygga upp kunskap inom ett område. Svenska Köttföretagen kommer att medverka och bevaka effekterna på branschens och vår egna verksamhet.
Svenska Köttföretagen har träffat Kronfågels ledning och framfört sina farhågor med företagets reklamkampanj. Svenska Köttföretagen hade hellre sett att kampanjen lyft det svenska köttets klimatfördelar och nationella mervärden, oavsett djurslag. Det är stor skillnad på kött och kött, samt hur detta produceras. Naturbetande djur är exempelvis en viktig pusselbit för att nå våra svenska miljömål.
-Vi anser det finns mer att vinna på att vi tillsammans lyfter fram fördelarna med både den svenska kött- och fågelproduktionen, än att ställa djurslagen mot varandra i ett globalt perspektiv, säger Hans Agne, vd Svenska Köttföretagen. Att byta svenskt kött från naturbetande djur mot exempelvis importerad kyckling, gör att många svenska viktiga miljövårdande aspekter som går förlorade.
Projektet syfte var att genom obduktion av tjurar öka kunskapen om bakomliggande orsaker till oplanerade utgångar i besättningar med uppfödning av tjurar i liggbås. Resultatet visar att ingen tjur hade exakt samma diagnos vid obduktion som någon annan. Det gör att det fortfarande finns många frågetecken om hur benskador i liggbåsstall kan minskas, men fortsatt och ökat fokus på liggunderlaget och liggbåsens utformning är av stor vikt vid uppfödning av tjurar i liggbås. Projektet är finansierat av Branschutvecklingspengen.
Årligen sätter Sveriges köttbönder av totalt 3 Mkr i form av branschutvecklingspengen med fokus på minskad klimatpåverkan ökad djuromsorg samt lönsamhet i hela värdekedjan.
Den svenska köttbranschen har som mål är att kontinuerligt öka den inhemska produktionen av protein och på så sätt minska beroendet av soja producerat i andra länder. Den inhemska proteinproduktionen har ökat, men det finns klimatutmaningar som gör att vi i Sverige inte kan odla vissa sojasorter framgångsrikt. Svenska grödor såsom åkerböna, ärter, oljeväxter och vallprotein går fint att odla i landet, men har inte i alla avseenden samma höga proteinkvalitet som sojabönor. För att bli självförsörjande på protein, krävs och pågår ytterligare forskning och utveckling.
Svenska Köttföretagen verkar för ett effektivt resursutnyttjande och ständiga miljöförbättringar. Som en del av detta arbete vill vi minska pappershanteringen och erbjuder därför dig ett elektroniskt fakturaalternativ.
Idag öppnar en ny ansökningsperiod för att söka investeringsstöd för klimatåtgärder inom Klimatklivet. Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Andra önskade effekter är spridning av ny teknik, marknadsintroduktion, bättre hälsa och sysselsättning samt att andra miljömål än Begränsad klimatpåverkan påverkas positivt. Det totala anslaget för 2019 är 1,5 miljarder kronor.
Svenska Köttföretagen har, tillsammans med flera andra aktörer i värdekedjan, fått medel från EIP för att ta fram ett system som ska bidra till en ännu bättre ätkvalitet på svenskt nötkött. Vi har tittat på den australiensiska modellen Meat Standard Australia (MSA) och ska nu undersöka om vi kan ta fram en motsvarande modell för våra svenska förutsättningar i ett treårigt projekt som startar nu i höst. Läs mer om MSA-modellen här.
Hatting KS i Horsens, en av Danmarks seminstationer, har drabbats av ett utbrott av PRRS i en avdelning med Duroc galtar. Efter påvisande av antikroppar mot den europeiska typen av PRRS-virus har ett försäljningsstopp utfärdats den 26 juli från den aktuella seminstationen. Alla galtar i den drabbade avdelningen har slaktats. Seminstationerna i Danmark anses ha varit fria från PRRS sedan 2002. Provtagning av galtarna genomförs regelbundet för att visa frihet från antikroppar bland annat av typen PRRS. Smittan misstänks ha varit luftburen.
Skyltar vid rastplatser är viktiga men det är även smittskyddet på gårdarna!
Varje vecka skall EU länderna inrapportera till EU kommissionen antalet tillfällen där ASF har påträffats. Antalet länder på listan växer hela tiden, sist i raden är Slovakien som kom upp på listan i förra veckan. Bara ett land har kunnat friförklarats sedan man fått in smittan.
Statistiken är till viss del vilseledande då det är antalet tillfällen som inrapporteras och inte hur många djur som blivit smittade. I förra veckan påträffades 2 bruksbesättningar i Rumänien varav den ena på 40 000 grisar och den andra på 30 000 grisar. Detta blev inrapporterat som 2 tillfällen i EU statistiken. Effekterna för näringen är långt större än vad statistiken ger sken av.
Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Viruset som orsakar sjukdomen är mycket motståndskraftigt och överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Det smittar inte till människa, men om matrester som innehåller virus ges till grisar eller hamnar i naturen kan sjukdomen spridas till nya områden. Läs mer om ASF på Jordbruksverkets hemsida.
Svenska Fåravelsförbundet har, med medel från Branschutvecklingspengen, genomfört ett projekt för att öka värdet på svenska vita lammskinn. Genom att skapa nya lammnappaskinnprodukter av hög kvalitet i samarbete med berederi, garveri och skinnhantverkare så har projektet visat att svenska lammnappaskinn går utmärkt att använda till t.ex. kläder, väskor m.m.
Nu har Jordbruksverket publicerat den årliga rapporten Jordbruksstatistisk sammanställning. Publikationen erbjuder en utmärkt redovisning av aktuell jordbruks- och livsmedelsstatistik. Statistiken produceras förutom av Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån av andra statliga myndigheter och av organisationer med anknytning till jordbruket.
I början av veckan startade leveranser av semin till Skåne med Svenska Köttföretagens egna budbilslösning. Anledning till uppstart av denna verksamhet är att PostNord tagit beslutet att upphöra med leveranser som skickas söndagar för utdelning måndag.
Framgångar med Pigghamkonceptet har gjort att Hampshiregenetiken exporterats till andra länder. I maj importerades de första galtarna från Norge för att sättas in på seminstationerna i Sverige.
Den svenska modellen bygger på god djuromsorg, minimal användning av antibiotika, unikt friska djur och de svenska grisarna får behålla sin knorr. För en så effektiv och miljövänlig produktion av griskött som möjligt är det viktigt att alla delar på ett djur tas tillvara på bästa sätt. För en låg klimatpåverkan bör även andelen ätbart på varje djur vara så stor som möjligt. Läs mer om hur vi tar tillvara på den resurskloka svenska grisen.
Välkomna att besöka vår monter på Lammriksdagen i Mora. Vi diskuterar gärna aktuella projekt som är finansierade av Branschutvecklingspengen, Lammlyftet eller Handlingsplanernas etapp 2. Theres Strand och Johanna Bengtsson finns plats i montern. Här hittar du programmet för Lammriksdagen 2019.
Sveriges köttbönder satsar återigen 3 miljoner på att öka lönsamheten inom svensk köttproduktion genom utlysning av Branschutvecklingspengen. I år har vi fortsatt fokus på projekt som leder till förbättrat klimatavtryck och en ökad hållbarhet inom svenskt nöt-, gris- och lammproduktion samt projekt som ökar kommunikationen runt hållbarhets- och klimataspekterna inom svensk köttproduktion. Sista datum för ansökan är den 17 juni 2019.
För dig som har en stund över i Påsk så finns nu en film från lanseringen av Handlingsplanernas etapp 2 färdig att titta på. Du får också möjlighet att se hur genomförandet av etapp 1 har lyckats. Ca två timmar in i filmen startar lanseringen av Handlingsplanernas etapp 2. Filmen ser du här.
Välkommen till lanseringen av Handlingsplanernas etapp 2. Under första etappen av arbetet med Handlingsplanerna för Gris, Nöt och Lamm har den övergripande målsättningen varit en ökad svensk produktion av gris-, nöt och lammkött. I etapp 2 så är den övergripande målsättningen ökad efterfrågan på svenskt kött för världens hållbarhet. Vill du veta hur vi ska nå en ökad efterfrågan på svenskt gris-, nöt och lammkött och samtidigt bidra till världens hållbarhet så är du välkommen till Bryggarsalen i Stockholm den 10 april. Anmäl dig här senast den 1 april.
Arbetsgrupp produktion inom Handlingsplan Nöt har arrangerat en rådgivarutbildning för verksamma rådgivare, veterinärer, säljare och tillförselpersonal inom nötköttsproduktion. Utbildningen ägde rum i december 2018 och finansierades av branschutvecklingspengen. Programmet byggde på det material, verktyg och aktiviteter som har tagits fram och genomförts under Handlingsplan Nöts flagg under perioden 2016-2018. Här hittar du presentationerna från rådgivarutbildningen;
Den svenska modellen bygger på god djuromsorg, minimal användning av antibiotika, unikt friska djur och de svenska grisarna får behålla sin knorr. Det är en modell som är både resursklok, ekonomisk och hållbar. För en så effektiv och miljövänlig produktion av griskött som möjligt är det viktigt att alla delar på ett djur tas tillvara på bästa sätt. För en låg klimatpåverkan bör även andelen ätbart på varje djur vara så stor som möjligt. Genom utvecklat kretslopptänk tar vi i Sverige vara på allt, även det som inte blir mat till människor eller djur.
Nu är flera nya projekt redovisade som är finansierade av Branscutvecklingspengen. Läs mer om många intressanta projekt på Svenska Köttföretagens hemsida.
”Framtiden tillhör de företag som medvetet väljer att producera allt mer hållbara produkter, detta gäller även kött. Det är både en förutsättning för planetens överlevnad, men det finns också stor ekonomisk potential för svensk industri. Baserat på den unika produktion som finns i Sverige, gör vi miljön en tjänst om både svenska och internationella konsumenter växlar över sin konsumtion till mer hållbart producerat svenskt kött i världsklass.” Det menar VD:arna i några av Sveriges största köttproducerande företag.
Livdjursförmedling
