Nyheter

Kan ensilage ersätta sojamjöl i grisfoder?

Ekologisk grisproduktion begränsas av att inte kunna använda syntetiskt framställda aminosyror. Detta driver på utvecklingen av alternativa proteinkällor.
I en studie som gjorts av SLU har man utvärderat effekten av förbehandlad ensilage som en del i foderstat till tillväxtgrisar. I studien ersattes 20% av proteinfoder med förbehandlad ensilage, med gott resultat sett till energi- och proteinintag. Nyckeln ligger i att finfördela ensilerad vallgröda så den inte kan sorteras bort av grisarna. Vinsterna är minskat beroende av import och ökad miljönytta i den egna växtodlingen. Läs mer här

Intensivt lobbyarbete pågår

Kostnadsvågen som sköljt över landet har drabbat samhället i stort och livsmedelsbranschen i synnerhet. I detta utsatta läge har vi under de senaste 2 veckorna valt att lägga mycket av pågående arbeten åt sidan och i stället satsa hårt på att träffa och informera politikerna för samtliga partier i riksdagen.

 

Fler branschöverskridande samarbeten efterfrågas

Nyligen publicerade Sweden Food Arena rapport som visar att livsmedelsbranschen ligger efter andra branscher när det gäller takt och höjd på innovation. 96% av företagen som satsar på innovation är företag som har färre än tio anställda. Det behövs plattformar som bättre tar tillvara livsmedelskedjans kompetens, är en av slutsatserna. I rapporten pekas bland annat branschorganisationer ut som en viktig partner för att bygga nya samarbeten inom branschen och framför allt i mer branschöverskridande satsningar.
Läs hela rapporten här.

EU efterfrågar konkreta åtgärder

Nyligen publicerade IPCC:s klimatrapport. Trots konkreta framsteg höjs varningar om att anpassningar som görs inte ser till helheten. De menar också att planering av åtgärder är mer i fokus än implementering. Samtidigt ger rapporten hopp om goda förutsättningar till förbättringar inom till exempel jordbruk och livsmedelssäkerhet. 
Svenska Köttföretagens arbete med nationell handlingsplan för nöt, gris och lamm har under etapp 2 haft särskilt fokus på klimatpåverkande faktorer på gård och i slakteri. Angreppssättet i arbetet har utgått ifrån helheten – livsmedelsproduktionens kretslopp. Här kan du läsa mer om de tio viktigaste åtgärderna på gård och slakteri:

Digital kunskapskanal för foodservice lanserad

Varje dag serveras 3 miljoner offentliga måltider, alltså måltider utanför hemmet som finansieras med skattemedel. Lägger vi till serveringar inom privat sektor omsätter foodservice 140 miljarder per år. Fortfarande serveras oftast importerat kött, uppskattningsvis mer än hälften. Inom Nationella handlingsplanerna gris, nöt, lamm verkställs olika åtgärder för att öka andelen svenskt kött inom foodservice. I mars 2022 lanserades en digital kunskapsbank med samlad information riktad till aktörer inom mat och måltider utanför hemmet. Här finns samlad fakta om tillagning, hälsa, djuruppfödning, miljö och klimat. #svensktKött Foodservice hittar du här.

Utredning kring ungfår klar

Projektet ”Ungfår – Vinst eller förlust?” har med finansiering från Branschutvecklingspengen värderat potentialen i att införa en ny klass inom lammköttsproduktion.Ungfår finns idag i Norge och på brittiska öarna. Det finns intresse från marknaden, så länge det ger högre ätkvalitet och jämn leveransförmåga. Då det för närvarande råder brist på svenskt lamm är den viktigaste åtgärden att öka lammvolymen, menar branschens aktörer. En ny klass, ”ungfår”, baserat på tackor som fått ett lamm skulle inte innebära någon ökning av antalet lamm i Sverige. Dessutom är det ekonomiskt svårt att räkna hem investeringen i primärproducentledet, menar Gård- och Djurhälsan i sin slutsats. 
Här kan du läsa rapporten

 

Svenska Köttföretagen, Svensk Fågel och KCF agerar gemensamt för att säkra svenskt kött och svensk fågel

Skenande kostnader på foder, diesel och el har lett till en helt ny och extremt allvarlig situation som riskerar att avsevärt minska försörjningsförmågan av animaliska livsmedel i Sverige.

Det höga kostnadsläget som följde torkan 2018 och den globala pandemin som pågår sen 2020 har eskalerats ytterligare i samband med att Ryssland invaderade Ukraina.

Många lantbrukare riskerar att snabbt tvingas lägga ner sin verksamhet till följd av att kostnaderna skenar. Detta i ett läge när vi verkligen behöver säkerställa en trygg livsmedelsförsörjning i landet. Vi har inte råd att tappa en endaste lantbrukare och varje hektar som odlas räknas, säger Hans Agné, Vd för Svenska Köttföretagen.

Utlysning av Branschutvecklingspengen 2022!

Sveriges köttbönder sätter årligen av 3 Mkr i form av Branschutvecklingspengen i syfte att utveckla näringarna inom gris, nöt och lamm. Utlysningen ska möta varje djurslags behov och utmaningar och samtidigt bidra till lönsamhet i hela värdekedjan. Branschutvecklingspengen ökar näringens konkurrenskraft och stimulerar tillväxt inom svensk köttproduktion. Med riktade insatser stärks kunskap och kompetens genom hela värdekedjan. Tillsammans ser vi till att vara i framkant vad gäller framtidens hållbara livsmedelssystem. Har du en projektidé som möter årets kriterier så vill vi ha din ansökan senast den 27 maj 2022. Läs mer om hur du ansöker här! 

Resultat från pilotstudie om fästingburna sjukdomar hos nötkreatur

Ixodesricinus är den vanligaste fästingarten i Sverige och är vektor för flera infektioner som leder till sjukdomar hos betesdjur. Hos nötkreatur är betesfeber (anaplasmos) en av de mest kända i Sverige. Denna sjukdom orsakas av bakterien Anaplasma phagocytophilum 

En studie, finansierad av Branschutvecklingspengen, bekräftar att fästingar är vektor för infektion med A. phagocytophilum. I projektet undersöktes också hur effekten av utförd fästingprofylax påverkade djuren. Här kan du läsa rapporten.

Kriget kan öka beroendet av importerad mat

Östeuropakrisen innebär att priser på insatsvaror som gödning och energi riskerar ligga kvar på en redan hög nivå. Detta kan få till följd att lantbrukare överväger reducerad odling av till exempel spannmål. Detta menar Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp i ett inlägg under "Den svenska maten - om livsmedelsstrategin".

Hans Agné, VD Svenska Köttföretagen, kommentarer läget:

- De skenande kostnadsökningarnas som vi nu upplever i svensk livsmedelsproduktion, och animalieproduktionen i synnerhet, sätter branschen i en rävsax. Detta är, som vi bedömer, ingen kortvarig prissvängning. Får vi inte ut kostnadsökningarna i handelsledet så kommer vi uppleva en utslagning av svenska företag  och därigenom ett ökat beroende av importerad mat.

 

    



  

Vi använder oss av så kallade cookies för att förbättra din upplevelse på webbplatsen. Läs mer...