De tio viktigaste klimatåtgärderna på gård

Svensk köttproduktion delaktiga i nationella klimatmål

Lustgas, metan och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna i jordbruket. Majoriteten av lustgasen bildas när kväve omsätts i mark, vatten och gödsel och vid produktion av mineralgödsel. Koldioxiden kommer främst från fossila bränslen, samt från mark- användning och förändrad markanvändning. Metan bildas i samband med djurens matsmältning. 

Metan är den dominerande växthusgasen inom nöt och lammproduktionen. Gasen bildas framförallt vid idissling och i gödsel. Inom grisproduktionen så står utsläpp av metan för en mycket liten del av det totala utsläppet, istället är lustgas från foderodlingen den enskilt största utsläppsposten. Dessutom är utsläppen av koldioxid i foderodlingen betydande, vilket gör att valet av foder har stor betydelse för det totala utsläppet av växthusgaser inom grisproduktionen. Även för nöt och lamm är utsläppen från foderodlingen en stor källa till utsläpp av lustgas och koldioxid. Gödselhanteringen genererar utsläpp av lustgas och metan i olika grader beroende på vilken typ av gödsel som djuren genererar. Graden av användning av fossilt bränsle för inomgårdskörning och el är den minsta posten för alla tre djurslag. Det finns många åtgärder som minskar utsläpp av klimatgaser inom djurproduktionen. Eftersom foder och utsläpp via utandningsluften står för en stor andel av klimatgaserna så blir produktiviteten viktig för att minska utsläppen.

Livscykelanalys för gris

För att beräkna en produkts miljöpåverkan så kan en Livscykelanalys (LCA) för produkten beräknas. År 2020 gjorde RISE en uppdaterad och utökad LCA för svensk grisproduktion. Den nya beräkningen visade att klimatavtrycket för svensk gris har minskat med 22 %, från 3,2 till 2,5 kg CO2e/kg slaktad gris sedan 2005. Den kraftiga minskningen kan till stor del förklaras av förbättrad produktionseffektivitet och att en större andel av fodret består av biprodukter. Effektiviseringarna har varit nödvändiga för bibehållen lönsamhet och har inte uppstått av ett aktivt klimatarbete. Detta har vi tagit fasta på i rapporten när vi har tagit fram de viktigaste klimatåtgärderna för nöt-, gris- och lammgårdar.

Den nyligen antagna Klimatlagen anger att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att visa hur regeringens samlade politik bidrar till att nå det långsiktiga utsläppsmålet till 2045. Den första handlingsplanen ”En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan” anger att det även efter 2045 kommer att finnas utsläpp av klimatgaser inom jordbruket men att näringen måste bidra till ett nollutsläpp för Sverige 2045.

Här beskriver vi de tio viktigaste klimatåtgärderna för gris-, nöt- och lammgårdar. Dessa åtgärder ska bidra till att svensk köttproduktion är delaktig i att det nationella klimatmålet uppfylls. Åtgärderna är värderade efter effekt på utsläpp av klimatgaser, ekonomi och möjlighet för genomförande. Dessutom beskriver rapporten de åtgärder som ger stor klimatnytta men där de ekonomiska förutsättningarna i dagsläget saknas för genomförande. Rapporten beskriver också inom vilka områden där det behövs mer forskning för att producenten ska veta vad som är rätt beslut eller åtgärd att vidta.

Så här har vi gjort

För de allra flesta djurproducenter måste åtgärder som genomförs på gårdarna vara lönsamma för att de överhuvudtaget ska bli gjorda. En del av producenterna kan ha andra drivkrafter för att minska sin belastning på klimatet, men lönsamhet är ofta grunden i alla åtgärder och investeringar som görs på gårdarna.

Därför har vi värderat de åtgärderna efter hur stor effekten är på utsläppet av klimatgaser men också efter hur lätta de är att genomföra på gård, hur stor investeringskostnaden är och hur lönsam åtgärden är när den är genomförd. De åtgärder som har en hög effekt på utsläpp av klimatgaser, är lätta att genomföra på gård, har en låg investeringskostnad och är lönsamma kommer förmodligen att genomföras även om de varken genererar en högre ersättning från marknaden eller bidrag från staten. Men åtgärder som har en hög effekt på klimatgaser, är svåra att genomföra på gården, har en hög investeringskostnad och är olönsamma kommer inte att genomföras om de inte stimuleras på något sätt.

Vilka åtgärder kan då påverka klimatutsläppet på gård? Vi började med att ställa frågan till Jordbruksverket, RISE, Inspire Action and Research AB men vi lade också ut en enkät på Svenska Köttföretagens hemsida som det var öppet för vem som helst att svara på. Vi fick sammanlagt in runt 200 förslag till åtgärder relativt jämnt fördelade på gris, nöt och lamm.

Åtgärderna delades sedan upp i olika områden enligt följande; foderproduktion, utfodring, resurseffektivitet, gödselhantering och övrigt. Detta för att få en uppfattning om inom vilket område som potentialen för minskning av klimatgaser är som störst. När åtgärderna var fördelade på djurslag och område så var det dags att göra värderingen som skulle leda oss fram till de tio viktigaste klimatåtgärderna på gård. Vi valde en skala, 1–5, där 5 hade en hög effekt på klimatgaser, var lätt att genomföra på gård, hade en låg investeringskostnad samt var mycket lönsam och där 1 innebar en låg effekt på utsläpp av klimatgaser och så vidare, se tabell 1.

Uppdraget att bedöma åtgärdernas effekt på klimatet har gjorts av RISE, via en webbenkät där producenter och rådgivare hade möjlighet att värdera hur lätta åtgärderna var att genomföra på gård, hur hög investeringskostnaden var och i vilken grad åtgärderna var lönsamma, samt via enkäter till rådgivare inom olika rådgivningsorganisationer. Därefeter gjorde SLU statistikbearbetningen. Åtgärderna rangerades efter den sammanlagda totala poängen av effekt på klimat, genomförande på gård, investeringskostnad samt lönsamhet.

Tabell 1 visar klimatåtgärder för nötköttsproducenter rangerade efter totalpoäng. Vi ville också värdera åtgärderna efter effekten som de har på den biologiska mångfalden då bristen av densamma är ett stort hot mot miljön. Dessutom är betande djur mycket viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden. Hur åtgärderna påverkar den biologiska mångfalden är väldigt varierande. I stort sett alla åtgärder som utförs i stallet har ingen direkt påverkan på den biologiska mångfalden medan andra åtgärder som till exempel bete har en stor påverkan. Därför valde vi att inte ta med värderingen av biologisk mångfald i den sammanlagda totalpoängen utan de åtgärder som har en fastställd positiv påverkan på biologisk mångfald har märkts med en blomma. Värderingen har gjorts av RISE i samarbete med SLU.

Projektet avslutades med en workshop. Där presenterades varje åtgärds effekt på klimatpåverkan, hur lätta åtgärderna är att genomföra på gård, investeringskostnaden och hur lönsamma åtgärderna är. Vi redovisade även de åtgärder som hade en positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Under workshopen diskuterades även inom vilka områden som vi behöver mer forskning. Deltagarna på workshopen kom med synpunkten att en del av åtgärderna behövde slås samman då en del åtgärder var på detaljnivå och en del på en mycket övergripande nivå. Vi tog till oss synpunkterna från workshopen och utifrån detta tog vi fram de åtgärder som ligger till grund för den här rapporten.

Områdenas betydelse på klimatpåverkan

• Foderproduktion – Till exempel odlingsåtgärder, val av grödor, skördenivåer med mera
• Utfodring – Till exempel foderspill, att utfodra efter djurens behov, foderanalyser med mera
• Resurseffektivitet – Till exempel åtgärder inom djurhälsa, produktivitet, tillväxt hos unga djur
• Gödselhantering – Till exempel kylning av gödsel, biogas och täckt lagring av flytgödsel
• Övrigt – Till exempel användning av grön el och klimatcertifiering

Det varierar mellan djurslagen hur viktiga de olika områdena är utifrån effekt på utsläpp av klimatgaser från gården. Bild 1 visar medeltalen av effekten på utsläpp av klimatgaser på samtliga åtgärder inom områden och djurslag. Resurseffektivitet är det område som har högst effekt på klimatgaser inom alla tre djurslag.

För gris ligger medeltalet på 5 vilket innebär att alla identifierade åtgärder inom området har en hög effekt på klimatgaser. För nöt och lamm ligger motsvarande siffra på 4,8. Alla åtgärder som ökar resurseffektiviteten utan att försämra djurhälsan är mycket viktiga för att minska klimatpåverkan på gris-, nöt- och lammgårdar.

Nästa område som har hög effekt på utsläpp av klimatgaser på djurgårdar är utfodring och foderproduktion, både i val av foderråvaror och i kunskap om djurens behov och fodrets innehåll. När det gäller gödselhantering skiljer sig effekten på utsläpp av klimatgaser mellan de olika djurslagen. För lammen är medeltalet för effekten av klimatgaserna inom området utgödsling låg. Orsaken är givetvis vilken typ av gödsel och gödselhantering som de olika djurslagen genererar. För gris är medeltalet av de åtgärder som finns inom området gödselhantering viktigare för effekten av klimatpåverkan än foderproduktionen.

[Bild med förklarande text:] Bilden visar medeltal av samtliga åtgärder per djurslag och område.

De tio viktigaste klimatåtgärderna på gård

Gemensamt för åtgärderna på tio-i-topplistan är att de utöver att vara effektiva klimatåtgärder också bedöms lönsamma, genomförbara och har låga investeringskostnader. Att genomföra åtgärderna skulle alltså ha en positiv påverkan på såväl klimatet som på gårdens ekonomi, samtidigt som det skulle vara fullt genomförbart utan större investeringar. Detta talar för att motivationen att genomföra åtgärderna borde finnas hos den enskilda företagaren. Det som krävs av besättningen är att ge åtgärderna ett ökat fokus, upprätta en strategi och arbeta med rutiner som är kopplade till målet. Kanske behöver man investera i rådgivning eller viss utrustning.