Hållbarhet på slakterierna – inget går till spillo
Livsmedelsproduktion handlar i grunden om kretslopp – allt hänger ihop. Det går därför inte att lyfta ut en pusselbit ur systemet utan att det får påverkan. Alla delar i produktionen har sin roll. Allt från kons betande mule i hagen till den färdiglagade köttbiten har en betydelse. Djurhållningen och växtodlingen behöver varandra för att kretsloppet ska fungera, så att vi kan få njuta av hållbart producerad mat. [Svenskt Kött]
En stor del av arbetet med att skapa en mer hållbar livsmedelsproduktion sker på gårdarna runt om i landet. Men mycket kan även göras på slakterierna och i senare led.
Ett slakteri strävar alltid efter att ta tillvara på så stor del av djuret som möjligt, helt enkelt för att det är resursklokt, men också mest ekonomiskt hållbart. I första hand produceras livsmedel, men restprodukterna kan också tas tillvara på en mängd olika sätt. Mellan 50 och 70 procent av djuret blir kött beroende på vilket djurslag som slaktas och typ av djur. Av resten, så som ben och annat som vi inte kan äta, blir det bland annat växtnäring, djurfoder till husdjur och läkemedel. Av slaktrester produceras också biobränslen som ersätter fossil energi i transporter, värme och elproduktion.
Flera av de stora slakterierna i Sverige tar tillvara på spillet och använder det i en biogasanläggning som sedan ger el och uppvärmning till själva slakterier. [klsugglarps.se - fossilfri produktion av charkuterier i Billesholm och Malmö]
Inom den svenska köttbranschen pågår det hela tiden ett arbete för att utvecklas i en mer
hållbar riktning. Här kan du läsa mer om de initiativ som pågår:
- Gårdsinitiativet hos Scan
- Klimatsmartare kött på Gotland
- Inom Handlingsplan gris, nöt och lamm finns Klimatåtgärder för svenska gris-,nöt- och lammgårdar
- Nyhléns och Hugosons
- Sustainimal