Har ditt suggantal ändrats?

Viktigt att dina anmälda uppgifter till oss är uppdaterade!

 

Ändringsblankett finns att ladda ner här

DanBred manual!

Nu finns DanBreds manual med vägledningar för utfodring och skötsel av gyltor och suggor som app i telefonen eller på webben. 

 

Länk till webmanualen

Kött från Sverige - vad betyder det?

Svenskt kött märket fasas sakteliga ut och den nya ursprungsmärkningen Kött från Sverige syns mer i butikerna. Men vad står märket Kött från Sverige för? Se filmen från matgeek om hur vad det betyder och hur övergången kommer att ske!

Se filmen här

Galtinsättning

Fodermanualer från Topigs Norsvin

Nu finns Topigs Norsvins manualer för utfodring och management till gyltor och suggor översatt till svenska. Läs igenom manualerna och jämför med hur du gör idag och diskutera den vidare med din fodersäljare eller rådgivare. Hur kan du använda råden i manualerna för att optimera uppfödningen och livstidsproduktionen i din besättning?

Läs mer

 

Senaste nytt från Svenska Köttföretagen

Du har väl inte missat förflyttningsdokumentet för gris?

Du har väl inte missat att blanketten Förflyttningsdokument – gris ska medfölja djuren varje gång du flyttar grisar till en annan registrerad aktörs anläggning. Blanketten ska följa med djuren till mottagande anläggning och sparas i minst tre år. Blanketten Förflyttningsdokument - gris hittar du här. När grisar skickas till slakteri ska mottagande slakteri ansvara för att blanketten sparas, men det finns också en möjlighet för slakteriet att ansöka om dispens för att få använda intransportsedeln som förflyttningsdokument. 

Nyhetsbrev juni

I juni månads nyhetsbrev kan du bl a läsa om Grisstämman i Sunne, Stenhammarsdagen och korvprovning hos Österlens grisproducenter.

Nyhetsbrev juni

 

Musikfest serverar svenskt kött

För andra gången arrangeras det internationella musikfestivalkonceptet Lollapalooza med artister i världsklass! 1-3 juli blir det musikfest för hela familjen på Gärdet i Stockholm. I år samarbetar man med Svenskt Kött och Från Sverige. Härigenom kommuniceras svensk köttproduktion och vikten av en trygg och hållbar livsmedelsförsörjning till en bredd av konsumenter. Mervärden som lyfts fram är närproducerat, hållbar köttproduktion och stöd till svenskt lantbruk. Läs mer om samarbetet här >>>

EU-stöd för forskning kring zoonoser

Inom EU:s innovations- och forskningsprogram Horizon 2020 startas nytt femårigt projekt där inte mindre än 19 länder bidrar med kompetens. One Health är utgångspunkten, dvs samverkan mellan läkare, veterinärer och ekologer i forskning om smittämnen som cirkulerar mellan djur, människor och natur. SVA har tilldelats 3,6 miljoner kronor för att bidra med kompetens inom fästingburna infektioner och sjukdomar hos vilda djur. Projektet som fått namnet IDAlert ska bidra till ett larm- och varningssystem för smittsamma sjukdomar i en tid när klimatförändringar ökar riskerna för zoonoser, dvs smittspridning mellan djur och människa. Umeå universitet koordinerar projektet.

Näringsmässiga risker med proteinskiftet

Vid seminariet på Stenhammardagen 8 juni berättade Inger-Cecilia Mayer Labba, Chalmers, om sitt forskningsarbete kring proteinskiftets utmaningar utifrån ett nutritionsperspektiv. Hon menar att det finns målkonflikter i att utesluta kött ur vår kost. Efter att tidigare ha varit vegan, har hon ändrat syn efter att ha forskat på nutrition kopplat till hälsa. Kött är ett mycket näringsrikt livsmedel. Utesluter man det löper man risk att drabbas av näringsmässiga brister. 25 % av kvinnor i fertil ålder i Sverige har järnbrist. Att äta lite kött ofta är förmodligen att föredra utifrån näringsintag, menar hon.

Tunga lantbruksmaskiner skadar Alven

Totalvikten på lastade skördetröskor har ökat tiofaldigt, från cirka 4 ton 1958 till ungefär 36 ton 2020. Hjulbelastning på framaxeln har ökat från 1,5 ton till 12,5 ton. En nyligen genomförd studie visar nu negativ påverkan på ”Alven”, dvs det djupare markskiktet dit inte plöjning når. Forskare menar att de moderna lantbruksmaskinerna orsakar alltför hög jordbelastning. Detta leder till att många åkerjordar mister sin vattenhållande förmåga och bördigheten minskar. Studien visar att upp emot 20% av världens åkerjordar löper risk för minskad produktivitet pga alltför tunga lantbruksmaskiner. Läs mer här >>>

      

Vi använder oss av så kallade cookies för att förbättra din upplevelse på webbplatsen. Läs mer...